Nystart

Har det något med Sverige eller är det jag som ändrats?  

Min utveckling under lång tid har rört sig från någon slags vänsterliberal via socialliberal,  till alltmer klassiskt liberal och konservativ. De här etiketterna är ju inte helt tydligt definierade och inte helt rättvisande för mina egna åsikter men ganska ungefär. 

Jag minns  1976 när vi fick den första borgerliga regeringen under min livstid. Jag var uppriktigt oroad. ”Nu går det åt helvete…”  Vad hände? Det hände i princip ingenting. 

”Vem skall man tro på, tro på, tro på” sjöng vår egen rymdjesus, Di Leva. Jag frågar mig detsamma. Partierna kantas av löftesbrott, lögner och avledningsmanövrar. Var det inte så förr? Jo, men det har ökat så mycket att vi inte tänker på det längre. Det upplevs som helt natuligt.

Numera är jag mer attraherad av libertarianismen. Alltså stat och regering skall läga sig i så lite som möjligt men samtidigt kan jag inte köpa hela paketet. Ett välfärdssystem är helt enkelt fantastiskt och det kostar skattepengar. Här ligger konflikten. Ju högre skatter som staten tar ut, ju sämre effekt får man ut av varje krona. Det finns inget naturligt incitament för politiker och myndigheter att spara och att vara effektiva. Dessutom vet vi att ”makt korrumperar”.

Jag skall i mitt nästa blogg-inlägg ge min syn på vad det var som gick fel. Hur S lyfte Sverige från ren fattigdom till att bli ett av de rikaste länderna i världen. Vi hade inga fattiga längre. Unikt i världen.

Sedan hände något…